tillsammans
Hon var den som alltid sprang fram och tillbaka, tycktes aldrig kunna
finna någon ro. Hon var den som kände efter så det spraka, kunde glittra,
men sen var det som hon dog. Inombords så vändes världen uppochner,
då hon en dag träffa en annan han var mer, så att han la band på sig själv
och kände sen ofta att han inte var en tillräcklig människa.
***
Han var den som löpte deppig, men var tyst om saken, stängde in sig
i sitt lilla hörn. Han var den som sov på saken kanske lite allt för länge,
levde kvar där utan bön. Och inombords så vändes världen uppochner
då han en dag träffa en annan hon var mer för att leva ut i brand ur känslo ved.
Fick honom att känna och leva helt ifred med sig.
Kommentarer
Postat av: Rebecca
Fin text:) Vad tänker du på?
Postat av: Sara
Skulle jäääääättegärna vilja ljuga och säga att det var jag som kom på den texten, men det är en låt som heter "tillsammans" med Albin Gromer ;) Grymt fin :)
Trackback
